ABA: Applied Behavior Analysis. Det engelska namnet på tillämpad beteendeanalys (TBA).

ADHD: En diagnos som oftast diagnosticeras i barndomen som beskriver svårigheter med koncentration och/eller hyperaktivitet.

AKK: Alternativ och kompletterande kommunikation. Stöd att kommunicera på olika sätt för dem som har svårt att använda och förstå talat och skrivet språk.

Autism: En diagnos som oftast diagnosticeras i barndomen som beskriver nedsättningar i socialt samspel och kommunikation.

Beteendeanalys: Forskningsfältet om hur beteenden påverkas av sitt sammanhang.

Curiculum: Läroplan. Används på svenska mest för den struktur på övningar som ett intensivt träningsprogram bygger på.

EIBI: Early Intensive Behavioral Intervention. Tidiga intensiva beteendeinsatser, den typ av insatser med mest forskningsstöd för att hjälpa små barn med autism. Bygger på TBA. Läs mer här.

Funktionell analys: Att strukturerat skapa olika situationer för att undersöka vad som styr ett problembeteende.

Funktionell kartläggning: Att undersöka med hjälp av t.ex. intervju, enkät eller formulär vad som styr ett problembeteende.

Funktionell kommunikationsträning (FCT): En insats för att minska problembeteenden. Insatsen bygger på att kartlägga vad som styr barnets problembeteende för att sedan lära barnet kommunicera sitt behov på något annat sätt.

Förstärkning: En konsekvens som får ett beteende att öka.

Försvagning: En konsekvens som får ett beteende att minska.

Handledare: En person som överser och coachar kring någon typ av insatser. I mångsidiga insatser coachar en handledare ofta tränaren och föräldrarna för att insatserna ska bli bra.

IBT: Intensiv beteendeträning eller Intensiv beteendeterapi. Samma sak som EIBI och MII, den typ av insatser med mest forskningsstöd för att hjälpa små barn med autism. Bygger på TBA. Läs mer här.

Intellektuell funktionsnedsättning (IF): Diagnos som innebär generellt långsammare inlärningstakt och nedsatt förmåga att klara vardagen. Kräver intelligenstestning med prestation under en viss gräns.

Komorbiditet: Att ha flera diagnoser samtidigt, t.ex. både autism och intellektuell funktionsnedsättning.

LSS: Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Lag som ger rätt till stöd för för personer med intellektuell funktionsnedsättning och autism och andra förvärvade funktionsnedsättningar

MII: Mångsidiga intensiva insatser. Samma sak som EIBI och MII, den typ av insatser med mest forskningsstöd för att hjälpa små barn med autism. Bygger på TBA. Läs mer här.

Momentlista: En lista med beteenden för barnet att klara i ett program. Används för att kunna öva strukturerat och veta vad barnet lär sig.

Neurodiversitet: Idén om att det finns spridning i hur människor fungerar (exempelvis autistiskt och neurotypiskt fungerande) och att inget är bättre än det andra.

Neurotypisk: Person utan någon NPF-diagnos.

NPF: Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Autism, ADHD, Tourette syndrom och språkstörning.

PBS: Positivt beteendestöd, ett ramverk för att öka utveckling och livskvalitet på individ- grupp- eller organisationsnivå. Bygger på TBA.

PECS: Picture Exchange Communication System. Ett system för kommunikation genom att täcka över bilder till sin samtalspartner.

Program: Alla de övningar som ett barn jobbar med i EIBI/IBT/MII

Prompt: Att hjälpa någon att utföra ett beteende på vägen mot att klara det självständigt.

PRT: Pivotal Response Training, en typ av isats för barn med autism som bygger på TBA med fokus på att träna i leksituation med naturliga förstärkare

TAKK: Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation. Kommunikationsstöd med tecken som används tillsammans med talat språk.

TBA: Tillämpad beteendeanalys. Forskningsfältet om hur beteendeanalys kan skapa förbättrad livskvalitet. Läs mer här

Tränare: Den person som övar färdigheter med ett barn med autism på t.ex. förskolan kallas ofta för tränare.

VB-MAPP: Verbal Behavior Milestones Assessment and Placement Program. En handbok för att bedöma kommunikativ utveckling och lägga upp träningsprogram.